top of page

Att ha en vän

  • Skribentens bild: Linda Knuts
    Linda Knuts
  • 12 sep. 2023
  • 2 min läsning

Uppdaterat: 13 sep. 2023


Jag har i hela mitt liv känt mig lite för mycket. Lite för klantig. Lite för ivrig. Lite för pratsam. Lite för energisk. Lite för snabb. Lite för skrattig. Lite för impulsiv.… Jag har också fått höra det konstant från min omgivning. Även om jag också har mött mycket kärlek i detta har jag ändå försökt slipa av det där lite, försökt bli lite mindre av allting, kompenserat och mörkat kaoset som uppstår.


För ungefär ett år sedan lärde jag känna en person som i många avseenden är likadan, som är många av de sakerna och som också är lite för mycket av ganska mycket. När jag träffade denna person kände jag för första gången i mitt liv att jag fullt ut kunde känna igen mig! Att jag var lik. Och hen kände igen sig i mig. Vi förstod varandra. På djupet.



Att spegla sig i någon, känna igen sig och känna gemenskap är något så grundläggande för oss människor. Redan som spädbarn söker vi kontakt, bekräftelse, spegling. Och det är helt avgörande för det lilla barnets känslomässiga och sociala utveckling. Som vuxen är det mer som ett ankare som stillar när världens känns överväldigande. Det förmedlar till oss att vad det än är så är det okej, för vi är inte ensamma.


Att ha någon som förstår och accepterar även i såna där stunder som inte är de snyggaste. Såna där stunder som iallafall jag så många gånger har försökt mörka, kompenserat för, duckat. Som när jag helt tappat bort en dejt för att jag fastnat i nåt nytt projekt, eller spolat ner nycklar i toaletten eller när jag åter råkat sno med mig min väns laddare, denna gång den sista. Att då ha en vän som skrattar med mig, och som säger med glimten i ögat att jag legat illa till om hen inte älskade mig, och som sen tillsammans med mig letar nån snabb och kreativ lösning på trasslet som uppstått. Det gör hela skillnaden.



Alla människor av den mer kaosiga sorten skulle ha en vän som min, som fattar att det inte är slarv eller nonchalans, som fattar att kaoset är en del av vem en är och som fattar att det är andra sidan av myntet av allt det där positiva som också finns. Alla skulle ha en vän som älskar (eller iallafall köper) hela paketet, från hjärta till hårtopp. Som gör att en får hjälp att acceptera, omfamna och stå för den en är fullt ut (nästan).



Vi på Meet VET kraften som ligger i igenkänning och gemenskap och driver Meet psykologi utifrån den övertygelsen. Vår vision är att Meet ska vara en mötesplats för föräldrar att träffa andra föräldrar, att dela vardagens ALLA delar, såväl stolta ögonblick som lågvattenmärken. Och i det växa och bli trygg. För vi VET kraften i detta. Och vi VET att detta behövs så oerhört mycket i vårt samhälle idag!


Häng med på flaket! Kanske ditt ankare finns här! ❤️👩🏼‍🤝‍👩🏻


Kommentarer


bottom of page